4 juli, idag på USA:s nationaldag demonsterar mot USA-imperialismen

Idag är det en demonstration mot USA-imperialismen på Stortorget i Gamla Stan kl 16:00. Det politiska läget i Sverige är sådant att många har fått känslan att det är förlegat att tala om USA-imperialismen. En hel del tycker dessutom att det låter väldigt radikalt att använda ordet “imperialism”. Annat är läget i USA där imperialisterna och deras intellektuella själva gärna talar om imperialism och imperiet. Med utgångspunkt i detta politiska läge så har vi gjort 4-sidigt flygblad som argumenterar för att det är mer relevant än någonsin att tala om USA-imperialismen.

Flygbladet syns här nedan men kan laddas ner som en pdf här.

 

Motstånd mot USA-imperialismen är nödvändigt

I Sverige uppfattar många fortfarande USA som en “god kraft”. Men trots att dess rykte har skadats den senaste tiden så ändras inte så lätt grundmurade uppfattningar om att USA “skapar stabilitet” och “försvarar friheten”. Dessa uppfattningar är dock felaktiga ur den vanlige medborgarens perspektiv eftersom USA:s jakt efter global dominans är drivkraften bakom de flesta krig på jorden och det ekonomiska system de företräder är skuld till den enorma fattigdomen i världen samt en hel mängd andra problem.

Indien och motståndet mot imperialismen

Hos kritiskt tänkande personer finns ofta en känsla av att motståndet mot imperialismen och dess ekonomiska system är svagt och att folkrörelserna är på tillbakagång. I ett sådant läge är det viktigt att visa att det finns ett livligt och växande motstånd.

Motståndet mot imperialismen pågår öppet och dolt över hela världen. Men i Indien finns kanske som i inget annat land ett brett spektrum av folklig kamp mot imperialismens storbolag och nyliberala politik. Av alla dessa framstår naxalitrörelsen som särskilt intressant. Naxaliterna har i strid med den indiska regeringen byggt upp vad de kallar “folkråd” över vidsträckta områden i centralindien. Dessa folkråd arbetar bl.a. med att utforma en ekonomisk politik utifrån de fattigas behov och råden röstas fram underifrån genom direktval. Men naxalitrörelsen är bara en del av det mångfacetterade motståndet mot imperialismens storbolag och militärer. Daliternas kamp, kvinnorörelsen, de tusentals lokala striderna mot storbolag, böndernas kamp för jord, kampen mot hindufascismen är alla delar av samma kamp mot det imperialistiska systemet.

Indien i USA-imperialismens nykoloniala grepp

Trots att motsatsen ofta hävdas menar vi att Indien i grunden inte är ett självständigt land. Efter det direkta kolonialstyrets slut antog imperialismen nya former av indirekt styre som kallas nykolonialism. Detta är en mer bedräglig och dold form av kolonialism eftersom många länder till namnet blev självständiga. Men fakta visar att den ekonomiska och politiska eliten i Indien (kompradorerna) inte agerar självständigt utan främst följer USA:s diktat. Kompradorernas politik tillåter ett ohejdat flöde av utländskt kapital till Indien vilket har stärkt imperialisternas grepp om landet och ruinerat stora delar befolkningen. Eftersom även svenska bolag gör fina affärer i Indien presenteras utvecklingen som en indisk “framgångssaga”.

USA pådrivande i det okända kriget i centralindien

Storbolag från USA och flera andra länder strävar efter att lägga beslag på de enorma naturrikedomar som finns i ursprungsbefolkningens områden i centralindien. I en enorm militär kampanj med över 100 000 soldater angrips befolkningen och de indiska myndigheterna hoppas på detta sätt kunna “frigöra” områden för storbolagens räkning. Denna utveckling har dock på många hålls effektivt stoppats genom att befolkningen ansluter sig till naxalitrörelsen som organiserar motståndet. USA ser så klart sina intressen hotade. De har därför sett till att deras specialstyrkor finns på plats och deras militära rådgivare vägleder den indiska militären i kriget.

This entry was posted in Krig, Solidaritet and tagged . Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.