Ghanapathy – LIC sidorna 15 till 30

Hallå hallå!!! Nu önskar Indiensolidaritet Stockholm er alla en riktigt god och glad påsk alla kamrater och sympatisörer! Indiasolidarity Stockholm wishes śubh īsṭar, शुभ ईस्टर to all of our comrades and friends who celebrate easter, to the others who doesn’t celebrate easter, have a happy holiday!

Jag har nu läst sidorna 15 till 30 och skrivit denna sammanfattning. Det här är ett jävligt bra studiematerial må jag säga! Kom ihåg dock att min engelska är som sagt egentligen inte såhär avancerad, så om du är bra på engelska så råder jag dig att läsa häftet som orginal, om man översätter vissa talesätt som bara finns i engelska så kan det låta en aning komiskt. Jag får hoppas att jag översätter rätt så att de som inte behärskar engelska också kan ta del av studien! 

Ja, här kommer fortsättningen på den svenska sammanfattningen av Ghanapathys häfte! Detta ‘kapitel’ inleds med rubriken “How do we understand LIC?“, alltså – Hur ska vi förstå LIC?

Quote:
LIC is a war strategy formulated as part of the American imperialist scheme for world hegemony. It starts with counter-revolutionary 
war and takes up various political and military actions. For the American rulers and 
other war planners, LIC is not just a special kind of warfare. It is not just diverting all military sources of America to wipe out the 
revolutionary wars in the third world countries but deploying forces with more determination in this big war.



LIC är något som är uppbyggt och skapat i en del av den amerikanska imperialismen för att styra och ta kontroll över alla världens delar, det börjar med kontrarevolutionära krig och politiska samt militära aktioner. 
Själva krigsföringen kan ske både offentligt och underjordiskt.
För amerikanerna så är det ingen speciell krigsföring och LIC är egentligen inte ett försök att stoppa de revolutionära krigen utan att få (amerikanska) soldater att ta fram ett fastställande.
Den där sista raden hade jag mycket svårt att förstå. Men när jag läser vidare om Vietnam och Kuba kan jag mer och mer börja förstå vad han kan mena.

Det ekonomiska stödet, den psykologiska terrorn och säkerhetsoperationerna blev LIC-strategin.

Quote:
“The reasons ……………………..” says the American military Secretary John …….. So waging ‘low level total war’ 
with economic, diplomatic, psychological operations and threats is its meaning. It should be understood as a total war on the social 
base of a country.



Ja, här säger ju en amerikansk militärsekreterare det själv -> “Anledningarna….. att utkämpa totalkrig på en låg nivå med ekonomisk, diplomatisk, psykologiska ingrepp och hot är dess (LIC) mening. Det borde bli sett som en totalkrigsföring på ett lands samhällsgrunder”
LIC är lite som att jonglera med bollar. Först kastar man upp den militära bollen, sedan den sociala, sedan den ekonomiska och till slut den politiska.
Imperialisterna börjar med att propagera emot revolutionärerna för folket och sedan göra reformer samtidigt som att de gömmer sig bakom den uppköpta regeringen. 

Imperialisterna är redo, med alla metoder att stoppa klasskampen och revolutionära krig.
LIC används inte bara som att stoppa revolutionära kamper, utan även också för att skydda intressen i andra länder. Ghanapathy skriver det inte själv men jag tänker genast på hur USA importerar bauxit, aluminium och andra produkter som blir slavarbete.
Här är en lista på de produkter USA har importerat ifrån Indien mellan 2003 och 2012.

Imperialisterna följer självklart inte några regler om vad som är rätt eller inte.

Quote:
The social, economic, political and military conditions of any two countries in the world are not the same. Every country has 
its own peculiarities. Similarly even in one country the conditions are different in different regions. So the exploiting classes in those 
countries decide how to implement the LIC strategy according to the total conditions in their countries under the guidance of the 
imperialists



Det finns inget land som har ett likadant ekonomiskt, socialt, politiskt och militärisk situation som ett annat. Alla länder har olika situationer. LIC-strategin ändras därefter till vilket land man opererar i.

Själva strategin kan man sammanfatta på följande sätt

1. Genomföra militära, sociala och ekonomiska krig i samordning av värdlandet
2. Vinna folkets sympatier och stöd
3. Använda intelligens som ett strategiskt vapen
4. Specialstyrkor 



Eftersom att imperialisterna och kompradorerna har en bra utrustning så har de en strategi (men ack så korkade). Det är anledningen till att Kamrat/Ordförande Mao lärde oss att papperstigrarna måste bli sedda som riktiga tigrar i taktiken. 
Papperstigrarnas taktik är lättare att förstå om man delar upp de i tre delar – politiska, organisationer och militära taktiker.

De politiska taktiken är propaganda, ideologiska attacker, att förstöra enigheten hos folket.
Som tex. att påstå att marxismen är gammal (borde inte också myten att kommunism inte fungerar i praktiken gå in här?), kalla revolutionära rörelsen som naxaliterna för terrorister och mördare.
De splittrar folk med hjälp av religiösa metoder men också patriotiska strategier. De får människor att döda varandra.

Organisationstaktiken går mer ut på att “lica”, samordna strukturer och inneha hemliga budgetar.

Den militära taktiken går ut på att skapa specialstyrkor, bygga och använda nya moderna vapen, separera guerillorna ifrån folket.
Imperialisterna plockar poliser och militärer som får utbilda sig till dessa specialstyrkor. 

Det finns också riktigt fula trick som 
1. Organisera mördargäng – Forming killer gangs 
2. Organisera svarta gäng – Forming black gangs
3. Infiltration –
4. Skapa kontra-revolutionära guerillagrupper – Forming counter-revolutionary guerilla squads

Nummer 1 är grupper som inte bara dödar guerillasoldater, utan även vanliga människor, de terroriserar och beskyller sedan sina djävelskap på guerillorna.
Nummer 2 är ex-guerillasoldater och ex-revolutionärer som ser till att revolutionärer och dess sympatisörer dör

Att infiltrera guerillor är inget nytt. Och denna infiltration skiljer sig inte på något sätt ifrån en annan infiltration

Nummer 4 är ett exempel på Contras i Guatemala, Salwa Judum i Chattisgarh är också en kontrarevolutionär guerilla.

Nu kommer vi in på den tiden då Storbritannien styrde Indien som då var ett feodalt land, det hade många autonoma områden som tex Hyderabad och Maratha. Det var på den tiden många industrier utvecklades.
Indien hade en industri med naturtillgångar som uppskattades av hela världen.
När britterna var i Indien så började man exportera bomull och exotiska kryddor till väst. Man köpte indiska produkter med guld och silver man hade fått ifrån slaveriet, faktum är dock att ibland köpte man det inte överhuvudtaget utan nästan tog det gratis och bara lämnade 25% av kostnaden.

England och Frankrike stred med varandra mellan 1744 och 1763 för indiska produkter. (Frankrike förlorade)

England krossade de lokala samhällen och dess styren.
Indien hade under denna tid många olika feodala riken, det fanns ingen enighet. 1793 hade britterna byggt upp en indisk samhällsklass – Zamindariklassen som var sympatisörer med britterna och lät de härja fritt i landet.
Britterna tog även höga skatter av bönderna i Indien vilket fick bönderna att gå till total fattigdom i Bombay och Madras, detta system kallades Ryotwari. I centralindien kallades det Malgzars.

Men även denna tid hade revolter och adivasier protesterade även då.

Quote:
Adivasis tribes like Santhals, Kols, Hos, Oran Khonds, Mundas, had organized armed revolts against this exploitation, suppression 
and invasion. The important among them were Kutch revolt (1816-32), Santhals revolt (1836) in Hazaribagh, Singbhum and 
Rajmahal hills, Kolis revolt (1845), Mundas and Santhals revolt under the leadership of Birsa Munda in Chotha Nagpur region (1874-
1900), Santhals revolt (1855-57), Koya and Konda Reddys’ revolt (1855-57) under the leadership of Dwara Bandala 
Ramachandraiah in the Rampachodavaram area of East Godavari district, Chenchu tribals revolt (1898) in Nallamala hills in 
Cuddappah, Nellore districts of Andhra Pradesh, Thado Kukis revolt (1914) in Manipur, Orans revolt (1914) in Chotha Nagapur area, 
Daspalla Khonds revolt (1914) in Orissa, Manyam Guerrilla war (1922-24) under the leadership of Alluri Sitarama Raju, Gonds and 
Kolams revolt (1940-41) under the leadership of Komaram Bhim, Mythili (Malkangiri district) struggle under the leadership of 
Laxman naik and many more.



Adivasistammarna som Santhals, Kols, Hos, Oran Khonds, Mundaz stod upp och ett viktigt slag var Kutchrevolten 1816-32. Santhals 1836. Kolis revolt 1845. Mundas och Santhals under Birsa Mundas ledarskap i Chotha Nagpur 1874-1900 samt många andra som citeras här uppe.
De revolterade mot Zamindarstyret, de tog tillbaka pengarna och det som britterna hade stulit ifrån dem. 
Alla var eniga och stred emot britterna förutom Zamindar som var på britternas sida. ¨
Anledningen till att det aldrig hände något var för att de inte hade något ordentligt ledarskap och revolterna skedde enbart på vissa områden. Revolutinärerna var inte heller tränade, vapnen var kanske inte de bästa.

Den industrin som fanns fanns enbart för britterna och kompradorerna som samarbetade.
Så den indiska överklassen har alltid varit reaktionär, det var de med britterna.

Quote:
In Jallianwala Bagh, more than 1000 people were killed by the indiscriminate firing of British police under the 
leadership of General Dyer. About 1200 people were killed in Punjab in different satyagraha struggles against the Rowlatt Act. In 
Ahmedabad, Marshal law was declared and 12 persons were killed.



Efter många försök till kamp så sattes många friehtskämpar och revolutionärer i fängelse under första världskriget.
Congress Party, ett politiskt parti var anledningen till att många människor dog. De var emot våld, för ett självständigt Indien men var trots allt i princip bästa vänner med britterna. I skenet av icke-våld skedde brutala mord och massakrar.

Detta parti som höll på med våld fick Ghandi att gå ur det. Trots Ghandis övertygning om att våld var fel så nämnde han aldrig något om britternas våld i Bengalen…

Nu kommer vi in på hur Indiens kommunistiska parti bildas.
Den 17 oktober 1920 bildades det i Tashkent, partiet godkändes av den kommunistiska internationalen 1921. De indiska kommunisterna började nu att skriva och hålla tal.
Detta fick många medlemmar att arresteras eftersom att de ansågs få bönder och arbetare att resa sig mot staten. 

Quote:
Muzaffar Ahmed, S A Dange, 
Shaukat Usmani, Nalini Bhushan Dasgupta and others were arrested.



Quote:
In 1923, thousands of workers from 56 mills went on strike for 2 months protesting against the wage cut of 20% imposed on them. 
Thousands of workers from Bombay had participated in struggles and demonstrations in 1924 demanding for the representation of 
workers in legislative assemblies and voting rights and opposing the retrenchment in railways and against the police force against 
agitating workers and in the “Simon Go Back” movement in 1928.



Tusentals arbetare från 56 mil stejkade över 2 månader efter nedskärningar 1923. Tusentals arbetare ifrån Bombay hade deltagit i demonstrationer 1924 och krävde att arbetare skulle representeras i olika sammanhang, att de skulle få rösta och även mot polisens aktioner i Simon Go Back 1928.

Bengalen, Maharashtra och Punjab blev centrum för revolutionära aktiviteter. De inspirerade massor med sin slogan ‘Inquilab Zindabad’. De försökte även få med soldater.
Britterna gillade inte detta, de skapade många konspirationsteorier och giljotinerade många revolutionärer.

En viktig historisk revolt är Chittagongrevolten.

Quote:
Chittagong rebellion had special importance. Chittagong rebellion was planned to create model for the people by liberating a 
particular region from the British imperialism. Revolutionary group under the leadership of Surya Sen had conducted this rebellion. 
At 10 O’ clock in the night of April 18, 1930, they had simultaneously attacked and occupied police armory and associated military 
armory. They completely destroyed the information network. British officials sped away and a revolutionary provincial government 
was established under the leadership of Surya Sen.



Människor ville få bort den brittiska imperialismen ifrån Chittagong. Klockan tio på kvällen den 18 April 1930 under ledarskapet av Surya Sen hade organiserat det. Dem jagade bort polisen och militären och förstörde all information. 
Ett revolutionärt litet område var nu upprättat under ledarskapet av Surya Sen. 

Här nere är andra viktiga revolter i indisk historia.

Quote:
In Punapra- Vayalar of Kerala farmers, fishermen and workers revolted against feudal lords. This struggle was led by Communist 
party activists. Military and police goons attacked the people in October 1946 killing six workers. Army surrounded the Vayalar and 
killed many Communist party activists. The farmers of Kayyuru revolted under the leadership of Communist party against the 
increased land rent. Because of suppression campaign carried out by the state villages were deserted and people had to take shelters in 
the forest. Four Communist party activists were hanged. Thousands of workers in Bombay went on political strike against the second 
World War and repression by imperialists. 
Quit India movement in the larger extent was primarily a farmers, revolt. The peasantry had fought against the British imperialism 
using guerilla tactics and establishing parallel government in many places. In this struggle about 1600 farmers were killed in the 
police firing. 
The revolutionary upsurge followed after the defeat of fascism in second World War through out the world also had shaken India. 
Unity was visible among all sections against imperialism. Naval uprising took place in 1946. Bombay as center and with the support 
of town population, this revolt was extended to Madras Karachi and many other places. This uprising using slogans like ‘Jai Hind’, 
‘Inquilab Zindabad’, ‘Long live Hindu Muslim Unity’, ‘Down with the British Imperialism’, ‘Azad Hind Fauz Zindabad’, ‘Release 
all Political prisoners’, ‘Recall the Indian Army Immediately from Indonesia’ had shaken the British imperialism. Government had 
brutally suppressed this revolt killing 250 and putting thousands of people in jail. 
Worli Adivasi struggle in Maharashtra was organized in 1945 by Communist Party against outside landlords, forest contractors and 
moneylenders. Tebagha movement in North Bengal was also led by Communist party. The communist youth activists from Calcutta 
went on to organize the land tenants demanding the reduction of land rent from 60% to one third. During this struggles farmers seized 
the crops. About 20 Santhal Adivasis were killed in the police firing at Baluru Ghat during this movement. 
There was a significant change in the struggles of 1946-47. The farmers revolt in the rural areas of Bengal, Kerala and Telagana were 
led by the farmers organizations affiliated to Communist Party. Poor and middle class farmers, land tenants, landless farm laborers 
and Adivasis had participated in these movements.



Men de lyckades inte särskilt bra. Precis som Ordförande Mao sade så måste man ha en ordentlig armé.
Under alla revolter stod britterna, Congress Party och Muslim League tillsammans.
Kortfattat: Det indiska kommunistpartiet var inte tillräckligt bra, de hade helt fel analyser av klassamhället och kallade kompradorerna för nationalborgare…

Ja, nästa sammanfattning kommer att behandla sidan 30 till 45!
Då handlar det om styrande klasser och krigsföring! Glad påsk till er alla

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.