Miljoner barnarbetare

Officiellt finns det fem miljoner barnarbetare i Indien enligt en kolumn i the Hindu. Indien har få regler för barnarbete, för personer över 14 år inga alls. Barn förekommer i alla möjliga sorters verksamheter, jordbruk, hemskötsel, tegelugnar, fabriker, försäljning, gruvor, sophögar etc. Men om man räknar antalet barn som borde vara i skolan, jämfört med hur många som verkligen är där, finns det ett “svinn” som antyder att ytterligare kanske 20 miljoner barn i åldern 5-14 år arbetar.

Det verkade tidigare som om barnarbete var på tillbakagående men globaliseringens lokala följder innebär ett bakslag. Allt mer arbete läggs genom underkontrakt ut i den informella sektorns hemindustrier, och där finns inte lagar eller andra skydd för barnen. Det gäller barn ner till fem-sex års ålder.

En tredjedel av de erkända barnarbetarna finns i riskfyllda yrken. Det är nästan så man tänker på skräckhistorierna från industrialismens barndom i England när man läser om hur förhållandena är i Indien idag. De som arbetar i jordbruk har långa dagar och kan utsättas för exempelvis farliga kemiska preparat, och även unga flickor drabbas av sexuella trakasserier.

En fråga är om det är fattigdomen som orsakar barnarbete eller om barnarbete orsakar fattigdom. För den senare uppfattningen talar att hårt arbete vid unga år, och ingen eller mycket bristfällig skolgång, kommer att hänga med under hela livet. Den vuxne fattige har skadats kroppsligt och själsligt och har svårt att hämta in vad som förlorades som barn. Finns det många billiga barnarbetare kommer det också att medföra att lönenivån för vuxna arbetare dras ner. Detta kan ge exempelvis exportfördelar med billiga varor att sälja för ett land som Indien, men är det moraliska priset värt att betala?

This entry was posted in ekonomi. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.