Från Västbengalen om freds- och jordfrågan

Maoisterna erbjöd för några dagar sedan ett månadslångt eld-upphör i skogarna i västra Västbengalen (Jangalmahal). Chefministern i Västbengalen är missnöjd med att detta gjorts offentligt.  De samtal som förs mellan gerillan och regeringen sker ännu med hjälp av mellanhänder. Men samtidigt som delstatsregeringen talar om fredsförhandlingar skickar man mer trupper till skogarna.

Samtidigt rapporteras att de federala myndigheterna i New Delhi ställer frågor om vad som händer, bland annat hur Indiens Kommunistiska Parti (Maoisterna) ställer sig till de lokala diskussionerna i Västbengalen. Har partiet centralt godkänt vad de lokala grupperna i Västbengalen säger? – Antagligen letar regeringen efter tänkbara sprickor i partiet mellan dess olika grenar. Den väpnade kampen pågår mer eller mindre kraftfullt i andra delstater och regeringen vill nog gärna hitta motsättningar inom partiet som kan utnyttjas för splittring.

Anhängare till det “marxistiska” kommunistpartiet CPM har fått sitt hem sönderslaget under landstrider

En ytterligare faktor som kan orsaka mer oroligheter, och som maoisterna säkert har uppmärksammat, är strider om landrättigheter som pågår på olika håll i delstaten. Den gamla Vänsterfronten som under många år ledde Västbengalen organiserade jordreformer som gav många utfattiga människor på landsbygden en liten plätt mark som kunde stå för åtminstone en del av deras försörjning. Under en tid var reformen mycket framgångsrik och drev produktionen i höjden. Nu ser det ut som reformen körs baklänges i flera distrikt. Väpnade gäng, ibland med stöd av polisen, kör bort människor från mark och hus som de trodde var deras, oavsett om ägandebevis existerar eller inte. Särskilt stamfolk och muslimer verkar utsatta. Ibland är de gamla jordägarna bevisligen inblandade, ibland verkar det som om fattiga människor hetsas mot varandra. Ibland drabbas anhängare av den tidigare regeringen, men andra kan också bli bortjagade och misshandlade.

Men en gemensam faktor tycks vara att Trinamoolkongressens flagga sätts upp på de ockuperade jordarna. Eftersom Trinamool nu är regeringsparti i Västbengalen kan man fråga sig hur mycket av det här som beror av vad lokala partifunktionärer hittar på och hur mycket som styrs från regeringshögkvarteret i Kolkata.

This entry was posted in CPM, jordbruk, Trinamoolkongressen, Västbengalen. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.