Kampen om de stora dammarna

Fick ett tips om ett intressant inläggFolkrörelsebloggen som handlar om spelet om de stora dammbyggnadsprojekten i Indien. Bönder förlorade sin mark, långa flodsträckor förstördes. Inlägget referar  vad en norsk forskare som studerat dammstriderna kommit fram till. Vad man kan se är att böndernas försvarsrörelse i stort sett förlorades, även om det verkar som kampen betydde en hel del för att bilda ett starkt motstånd och få tidigare nedtryckta människor att säga ifrån. Det här var prestigeprojekt för den indiska överklassen och den gick helt enkelt inte med på att backa.

Narmada-dammen i Gujarat, Indien, en symbol för de stora dammar som av somliga ses som utvecklingsprojekt och av andra som ren förstörelse av människor och natur

En intressant notering är om de gandhianska kampmetoderna som tillämpades: fredlig kamp skall få motståndaren att skämmas och ge upp, tänkte man sig. Men överklassen vägrade att skämmas. Vi kan notera att Arundhati Roy (som ju också var aktiv vad det gällde motståndet mot dammar som förstörde floderna) har hävdat att fredlig kamp kan fungera när det finns insyn, när omvärlden ser vad som pågår, men det går inte i avlägsna djungelområdet där statens trupper kan härja utan att utanförstående ser vad de håller på med. Men det som hände här verkar inte riktigt stödja Roys linje, även om den är sympatisk,

I artikeln noteras skillnaden mellan det fredliga motståndet mot dammar i västra Indien och den väpnade kamp som förs under maoistisk ledning i östra Indien. I båda fallen handlar det om kamp om naturresurser. Artikeln föreslår ett mellanting som lösning, ungefär som vad zapatisterna i Mexico håller på med. Författaren till den här bloggposten undrar om det verkligen kan fungera, med tanke på vilka intressen som är inblandade. Men det lär historien visa oss så småningom. Det faktum att medelklass och välbeställda bönder hade stort inflytande över rörelsen i väst, medan den i öst leds av kommunister och fattigbönder, kan vara en viktig skillnad. Viljan att kompromissa kan vara mindre i öst.

This entry was posted in Arundhati Roy, dammar. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.