Den stora landstölden

I en officiell indisk utredning för några år sedan talades det om den största landstölden sedan Columbus när man beskrev hur indiska myndigheter och privatföretag tar över bönders och stamfolks marker. The great land grab: India’s war on farmers (Den stora landstölden: Indiens krig mot bönderna) är också titeln på en kolumn som nyligen publicerats hos TV-kanalen al-Jazira. Författaren är inte vem som helst, utan en tidigare mottagare av det alternativa Nobelpriset, doktor Vandana Shiva. Hon är fysiker, ekofeminist, filosof, aktivist, författare till mer än tjugo böcker och 500 uppsatser, samt grundare av Research Foundation for Science, Technology and Ecology och har kampanjat för biodiversifiering, naturskydd och bönders rättigheter.

Vandana Shiva

Problem med marktvister har vi haft uppe flera gånger här på bloggen, och Vandana Shiva pekar på detta som en av de stora frågorna i dagens värld. Jord skapar vatten och mat, skriver hon, det är grunden för mänsklig överlevnad. Begraver man fruktbara matproducerande jordar under betong och fabriker begraver man landets framtid.

“Land är liv” skriver Shiva. Men med globaliseringen och ökade resursbehov i en ekonomi som drivs av spekulation och konsumtion utan gränser förvandlas jord, vatten, växtsorter, gener, mikrober och däggdjur till varor. Finanskapitalet vill investera och få utdelning. För Indiens del är 65 procent av folket beroende av jorden. Nu kommer de i vägen för det kapital som vill ha vinst av allting.

Liknande förhållanden råder på många håll. Bönder förlorar sina jordar som tas över för fabriker, bostadsområden, motorvägar etc. i Asien, Afrika och Latinamerika. I Indien används lagar från kolonialtiden för att genomdriva detta, och dessutom är man beredd att skjuta ner folk som protesterar. Människor som nyligen demonstrerade mot en kärnkraftsanläggning dödades av polis. I delstaten Orissa har tjugo bataljoner satts in för att slå ner protesterna mot sydkoreanska POSCO:s planer på att bygga ett stålverk på bondejord. (Se här och här.) I delstaten Uttar Pradesh, som kan räknas som Indiens kornbod, bygger man lyxiga bostäder, motorvägar och en bilsportanläggning på bondemark. Folk har dödats även där under protesterna.

Det är detta fördrivande av jordbrukare och statligt våld för att få bort dem som är “Indiens krig mot bönderna”. Det är ett krig i storkapitalets intresse. Även den tidigare “marxistiska” regeringen i Västbengalen deltog i det här kriget, och det har orsakat stora strider och att den slutligen kastades ut av väljarna.

En slutsats man kan dra av detta är att det skulle vara våldsamt på den indiska landsbygden även om det inte fanns någon gerillarörelse där. Folk försvarar sig mot landstölderna. Vad de maoistiska rebellerna har gjort i vissa områden, och särskilt i djunglerna hos stamfolken, är att organisera spridda motståndsfickor till en samlad rörelse, och dessutom genom beväpning och politisk skolning gjort den dödligt farlig för storbolagen och regeringen. Detta gör motståndaren alltmer desperat, och den på papperet demokratiska indiska staten sätter in allt större militära resurser för att slå ner protesterna i de områden där kapitalet inte kan härja fritt, eller kanske inte alls kan härja eftersom folket är för välorganiserat. Det är den offensiven som kallas “Operation Green Hunt”.

This entry was posted in marktvister, Orissa, Uttar Pradesh, Vandana Shiva. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.