Adivasi drum: Medicinsk hjälp till ursprungsbefolknings motståndskamp i Indien

Sumud
Översatt av Sixten Andréasson

Globaliseringen har förvandlat Indien till en guldgruva för transnationella företag. De hundra storkapitalistiska familjerna som regerar en miljard människor har rivit ner alla skyddsbarriärer för kapitalet att flyta in eller ut – under skenet av att det gynnar utvecklingen.

Först och främst i det mineralrika bältet i sydost har den indiska regeringen beviljat vidsträckta landområden till gruvföretag och tung industri med kontrakt värda dussintals miljarder euro. De kommer att exploatera naturresurserna och lämna efter sig inget annat än miljöförgiftning och förstörda resurser. På den jord de vill tillägna sig råkar det emellertid bo folk mestadels utan ägohandlingar – adivasifolket, hindi för ursprungsbefolkningen. De är de fattigaste av de fattiga, uteslutna från kastsamhället liksom de oberörbara (daliterna), men till skillnad från dem boende i förut avlägsna områden i djunglerna, som gav dem bestående livsuppehälle.

Men för monopolkapitalet finns bara en lösning: att fördriva dem från deras jord som deras föregångare i den då utvecklande kapitalismen gjorde med de europeiska bönderna och de amerikanska urinvånarna. Under de senaste årtiondena har hundratusentals adivasi jagats bort och inte bara fått sina livsmöjligheter förstörda utan också deras urgamla kultur fördes till randen av utplåning. Men motståndet fortsätter att växa. Stora projekt har fått skjutas upp eftersom adivasi vägrar att lämna sin jord och andra delar av befolkningen förenar sig med dem i att försvara levnadsbetingelserna mot den rovgiriga aptiten hos koncernerna.

När billiga löften i stil med de vita bosättarnas i Nordamerika inte fungerar, används brutalt våld. Som rekyl förvandlas fredliga protester till våldsamt motstånd. Den maoistiska beväpnade rörelsen sprider sig snabbt och utvecklas till ledarskap för adivasi åtminstone i på de heta platserna i konflikten.  Regeringen skapade en olaglig milis kallad Salwa Judum (rensarnas jakt) baserad på de privilegierade skikten i advasisamhället, en milis som har massakrerat de som gjort motstånd, bränt ner deras byar och tvingat dem att fly.

Hundratusentals adivasiflyktingar har internerats i läger.  Till sist flydde de från lägren till djungeln och förstärkte maoisternas led. 2009 blev Salwa Judum nästan fullständigt förstört. Då kom flera paramilitära styrkor, stödda och utbildade av den indiska armén, till deras hjälp i kriget mot ursprungsfolket. De kallades Green Hunt.

Under tiden har det dubbla trycket av det globala inträngandet och det folkliga motståndet förändrat adivasisamhället en gång för alla. De går in för en utveckling genom och för folkmassorna i stället för den kapitalistiska utvecklingen hyllad av de högre klasserna och den globala eliten. I de mest avlägsna områdena initieras jordbruks- och hantverksprojekt. För första gången ges undervisning i adivasispråk av maoisterna, vilket tvingar regeringen att slå in på samma väg. Folkmakten inriktas också på att ge kvinnorna möjlighet att bryta med sin traditionellt underordnade roll.

Också andra grupper av fattiga och förtryckta följer exemplet eftersom den kapitalistiska globaliseringen är ett allomfattande hot.  Exemplet med Posco, ett sydkoreanskt tungindustribolag som planerar den största enskilda investeringen på några miljarder euro, illustrerar den allmänna situationen. Posco planerar att bygga ett stålverk med en djupvattenhamn och ett järnverk i Odisha på östkusten. Medan regeringen understödjer projektet, som slutligen ska komma alla indier till godo, motsätter sig den folkliga rörelsen detta å det bestämdaste. Adivasi som värjer sig mot gruvorna på sitt land och fiskarna som ser att hamnen kommer att förstöra deras fiske, bönderna i allmänhet som fruktar att industrierna kommer att torka ut deras begränsade  vattentillgångar. De ställer sin egen folkliga utveckling mot den som hävdas av storfinansen.

När denna kamp förstärks av den globala finanskrisen, brännmärker regeringen varje opposition som terrorism, vare sig det är den muslimska minoriteten kontra den av staten förda hinduiska chauvinismen, eller den nationella befrielsekampen i Kashmir i nordväst, eller adivasis eller daliternas. Under utnyttjande av Västs mönster för kriget mot terrorismen förföljer den självutnämnda världens största demokrati alla de som vågar ta sina demokratiska rättigheter i anspråk, vilka de formellt är berättigade till. Till och med den betydande skriftställaren Arundhati Roy hotas med fängelse efter att besökt det väpnade motståndet för att berätta om dess motiv.

Som frivilligorganisationen Sumud vill vi konkret och praktiskt stödja den indiska urbefolkningen i kampen för överlevnad som svar på deras rop på hjälp till folkets utvecklingsprojekt. Inte bara för att det är vår moraliska plikt mot upprepningen av kolonialt folkmord, som genomfördes av Västs kapitalistiska civilisation. Utan slutligen också för att vi som drabbas av globaliseringen måste förena våra krafter med det globala motståndet.

Tillgängligheten till adivasis motståndsområden – lika stora som hela europeiska stater – blockeras emellertid av armén. Därför har våra vänner och partners i ADIVASI DRUM, en kollektiv gemenskapsorganisation som är verksam i södra Andhra Pradesh, föreslagit att använda ett mobilt medicinskt projekt i utkanterna av konfliktzonerna. Huruvida det är möjligt eller ej beror på vår förmåga att åstadkomma en politisk kampanj i Europa såväl som i Indien.  I början av 2011 planerar vi att skicka en liten delegation för att lämna första hjälpen och för att  på marken testa möjligheterna för en gemensam aktivitet tillsammans Adivasi Drums team. I framtiden ämnar vi låta projektet växa.

Vad vi behöver:


1. Medicinsk personal inklusive läkare beredda att arbeta tillsammans med lokal personal.


2. Filmer, foton och journalistisk bevakning.


3. Flera tusen euro i gåvor för att bekosta lokalt producerade läkemedel.

This entry was posted in Adivasi drum, Sumud. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.