Duterte, ett riktigt eller falskt hopp för de fattiga på Filippinerna?

På bilden syns Jose Maria Sison som grundade kommunistpartiet på Filippinerna och Filippinernas president Rodrigo Duterte.

Många hoppas
att Filippinernas president Rodrigo Duterte ska göra livet lättare för de fattiga och minska anfallen mot Filippinernas Kommunistiska Parti och den gerilla som de leder. Men frågan är om en president som är vald att styra Filippinernas gamla statsmaskineri har särskilt stort manöverutrymme?

En president som har annorlunda retorik och annan bakgrund än vad presidenter på Filippinerna brukar ha valdes till president på Filippinerna i våras. Han har bl.a. lovat att kommunisterna ska få fyra presidentposter. Man kan förmoda att de i utbyte måste lägga ner gerillan och lämna över vapnen som kommunisterna gjorde i Nepal. För Indiens fattiga är det nog på kort och lång sikt ingen särskilt bra “lösning”. Det är klassförhållandena på Filippinerna som behöver ändras och det kan ju inte ske genom ett dekret från presidenten. Förhandlingar har pågått i Oslo under hösten. Där har diskussionen bland annat har handlat om jordreform och “nationell industrialisering”. Men en omfattande nationalisering av storföretagen i landet kommer aldrig tillåtas av USA som har sina soldater i landet och att godsherrarna frivilligt skulle ge upp sin jord i någon större omfattning verkar inte särskilt troligt.

Filippinernas kommunistiska partis grundare José Maria Sison sa nyligen i en intervju angående förhandlingarna att:
“A self-reliant program for economic development cannot walk and advance without two legs: national industrialization and land reform,” he stressed.
Det är ju helt sant men omfattande nationell industrialisering kan inte ske utan nationalisering av industrin samt en jordreform men detta kommer ju inte hända genom förhandlingar i Oslo utan genom en ny-demokratisk revolution där en folkarmé tvingar fram detta i strid med de härskande klassernas vilja. Det vore fruktansvärt svek mot de fattiga om de säljer ut kampen för några ministerposter och löften om reformer. Men att skriva om detta är väl att måla fan på väggen? Nepal…

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

Leave a Reply

Your email address will not be published.