Det har tidigare spekulerats över att det skulle kunna vara lättare för maoisterna och stambefolkningen i Västbengalen att komma överens med en delstatsregering som leds av Trinamoolkongressen i stället för det “marxistiska” kommunistpartiet. Möjligen kan det stämma, vilket händelser efter senaste deltatsvalet verkar visa. I alla fall uppges maoisterna ha lämnat en skrivelse om att de är positiva till förhandlingar. Bortdragande av trupper från området kan vara ett viktigt villkor för att det verkligen skall bli samtal av.

På andra håll fortsätter dock våldsamheterna. I efterspelet till den attack på gränsen mellan Chhattisgarh och Orissa som vi skrev om tidigare har ett par misstänkta polisinformatörer dödats av maoistisk gerilla, och det antyds att maoisterna har planer på att ta över området och fortsätta sin framryckning mot mineralrika distrikt i närheten. Området beskrivs som avgrundsdjupt fattigt och myndigheternas svar på den maoistiska offensiven ser rätt handfallet ut om man skall döma av tidningsreportaget. Terrängen sägs också vara mycket svår på sina ställen, vilket torde göra den mycket användbar som bas för Folkets Befrielse-Gerillaarmé.

Strid om jord mellan bönder och myndigheter har vi skrivit om tidigare i samband med POSCO. Men från den nordliga delstaten Uttar Pradesh kommer rapporter om en händelse i Varanasi, där bönder tillfälligt tog några tjänstemän som gisslan. Myndigheterna vill ta över jordbruksmark för utvecklingsprojekt.

Varanasi (markerat på kartan) och delstaten Uttar Pradesh ligger omkring Gangesfloden. Vore Uttar Pradesh en självständig stat skulle den vara den femte folkrikaste i världen, med ca. 200 miljoner invånare. Själva Ganges kan påverkas negativt om klimatförändringar i Himalaya gör att vattenflödet minskar. Omkring en tolftedel av Jordens befolkning bor i Ganges genomströmningsområde, så det är klart att det är kamp om marken. Men är det rätt att omvandla just dyrbar åkermark till industricentra?